Suger

Så har det glidit ett jobb ur händerna. Igen. Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Att det ska va så förbannat svårt att få tag i nått! Utav fem intervjuer tackade jag nej till två, fick nej från två och har ett kvar som jag får lägga all mina pengar på utan höga förhoppningar medan jag letar vidare. Såg rätt ljust ut ett tag men så blev det solförmörkelse lika snabbt som jag tar av mig strumpan.

Så börjar man analysera... Vad sa eller gjorde jag egentligen för fel, varför passade jag inte in? La jag mitt löneanspråk för högt eller verkade jag för ointresserad på intervjun? Ser jag bra ut på papper men så fort jag öppnar munnen pratar jag bara blaj? För när det kommer till min erfarenhet är jag tvärsäker på mig själv! Kanske va jag inte så intresserad av detta jobb, kändes inte helt rätt men det va ju ändå ett jobb!! Har ju klippt mig, bara att skaffa jobb kvar!! :)

Ser ut som det kommer bli en totalt utblottad Millo som står där i slutet på Oktober, utan pengar till räkningar, mat och nöjen ska vi inte ens tala om. Vända och vrida på varje krona som jag inte har. Jag tror aldrig jag varit så här fattig i hela mitt vuxna liv. Man vill ju gärna känna att man som nästan 30-åring kan stå på egna ben utan att behöva låna pengar vilket är bland det värsta jag vet! Om jag inte trivdes så bra hemma i Sverige och här i Göteborg skulle jag nog flytta tillbaka utomlands där jag skulle kunna tjäna bra pengar. Men pengar är ju ändå inte allt, fast ack en så viktig del av ens liv!

Back to the grindstone.....